Träffat prästen idag på morgonskvisten för att prata lite om begravningen och sånt. Det är så svårt att förstå, att det är min brors begravning som vi planerar. Jag får inte in det i mitt huvud, jag kommer inte fatta på fredagen vem det är som ligger i kistan. Jag kommer inte förstå varför alla gråter, jag kommer inte förstå varför vi står och tittar på en kista som sänks ner i jorden. Och när jag väl inser, kommer jag bara vilja hoppa på kistan och följa med Jocke i graven..