Idag har det varit den absolut segaste dagen på länge. Varit på det värsta humöret någonsin tror jag. Det hela började ju imorse (historien finns i det tidigare inlägget), trodde ju förstås att det skulle gå över. Men, det blev bara värre och värre. Haft den där viljan att bara slå sönder allt och alla, känt sånt hat så det finns inte. Och det lustiga är att jag inte alls vet var allt kommer ifrån..

Men, jag fick då tvinga fram lite skratt då jag drog mig hem till min kära kusin Patrik och glodde på lite film. Hade jag stannat hemma själv så hade jag nog inte haft någon lägenhet kvar för tillfället.

Nu blir det ta lite alvedon emot huvudvärken och försöka finna ron att kika på film och även packa klart min packning inför helgen.